Årets varumärkeseminarium med temat ”Den hållbara platsen” var indelad i tre perspektiven ” Miljömässig hållbarhet”, Ekonomisk hållbarhet” och “Social hållbarhet”
Miljömässig hållbarhet
Peter Hedman och Susanne Wiklund Lindström presenterade projektet ”Celander growth”.
– Att utveckla cleantechsektorn är gynnsamt för Västerbotten, menade Peter Hedman.
Renare tillväxt och miljörelevans kommer att vara en drivande kraft för att utveckla affärer i framtiden.
Projektet har ett starkt stöd från såväl region, kommuner som näringslivet, inte minst från energibolagen. Det handlar om att utveckla samverkan i hela länet. Och det ger också förutsättningar för att diskontera regionens naturliga förutsättningar – skogen, vattenkraften och vidderna. Hela regionen är en cleantechregion. Därtill kommer hela den spetskompetens som finns i energiforskningen i norra Sverige.
Ett starkt partnerskap är nyckeln för att driva mot utveckling , menade Peter Hedman. Det gör det också möjligt att få gehör för att driva jämställdhetsfrågan.
Susanna WikIund Lindström intygade är bara 10 procent av de ledande positionera inom cleantechsektorn täcks av kvinnor.
I den expertpanel som följde deltog Ann-Christin Schmidt, Skellefteå kraft, Helena Lindahl, riksdagsledamot (c), Mattias Goldman vd Fores och Mikeal Fjällström, affärsutvecklare vid Energimyndigheten.
I diskussionen konstaterades att det finns en oerhörd stor potential inom cleantech som ännu inte är realiserad.
– Titta inte så mycket på andra. Hitta den egna profilen. Om vi ska kunna nå klimatmålen måste vi sträcka ut handen mot inlandet, menade Mattias Goldman.
Helena Lindahl var imponerad av satsningen, som h ger henne möjlighet att ta upp Västerbotten som gott exempel i riksdagen och i den nationella debatten.
Hon pekade också på den viktiga jämställdaspekten. Bara 4 procent av innovationsansökningar kommer från kvinnor. Hon skulle vilja se en satsning som uppmuntrar kvinnor från vård och omsorgssektorn att få jobba med innovationer i den dagliga verksamheten. Helena Lindahl tog med sig frågan om att regeringen borde utse och stötta pionjärregioner som i sin tur kan bli förebilder för andra regioner inom cleantechområdet.
Ekonomisk hållbarhet
Avsnittet inleddes av Hans Winberg, generalsekreterare för Tankesmedjan Leading som öppnade med frågeställningen ”Samverka eller sluta vårda?”.
Han redogjorde för hur olika integrationsmodeller inom sjukvården utvecklats och den förflyttning som skett från den traditionellt hierarkiska modell till enheter som skapar gränser för en mer nätverks- och projektorienterad struktur. Den fungerar bättre för att överbrygga de organisatoriska mellanrum som uppstår i verksamheter och mellan organisationer. Man går därmed från roller till relationer som fogar samman och skapar sammanhang.
Rubriken för den efterföljande paneldiskussionen var ”Offentligt + Privat = Sant”.
– Att skapa relationer skapar förutsättningar för att åstadkomma förändring, sade Robert Winroth, innovationsråd vid Västerbottens läns landsting. Panelen bestod i övrigt av Katja Isacsson, Abbvie och Magnus Gink, Philips Healthcare.
De berättade att de har ett gemensamt intresse av att skapa nya resurser och redogjorde för hur de, genom att öppna sig för att ta hjälp av den kompetens som finns utanför de egna väggarna, nu börjar hitta former för att utveckla vårdprocesser och nya värden för patienten, men också för de egna organisationerna och företagen. Den största utmaningen har legat i att våga ta initiativ till att skapa relationer. Genom att samverka mellan olika kompetenser och frigöra resurser på rätt ställe kan man göra verksamheterna mer ekonomiskt hållbara.
– Vi började tillsammans titta på vilka hinder som fanns efter hela den vårdkedjan, berättade Magnus Gink. På så sätt identifierar vi var de olika organisationerna kunde tillföra sin unika kompetens för att bygga värdekedjan.
Man blir innovativ om man känner tillit mellan privat och offentlig sektor. Annars måste man veta allt själv, sammanfattade panelen sina erfarenheter. Alla de hinder som vi trodde vara hinder har visat sig gå att lösa. ”Relationer är det centrala.” var panelens sammanfattning.
Social hållbarhet
På temat ”Så mycket mer än 132 världscupssegrar” berättade Hans- Peter Carlsson, Tärna IK Fjällvidden, om hur mycket idrott och föreningslivet betyder för att skapa hållbara platser och orter.
Han redogjorde för hur en idrottsförening kan göra skillnad genom att ha demokrati som koncept. I skidskolan som riktar sig till ungdomar lär man sig regler, vad som är rätt eller fel, hålla ordning på grejor, hålla tider – allt sådant som också gäller i vardagen, utanför skidbacken. Vardagen är att se till vardagens behov. Det handlar om att skapa glädje och delaktighet, kontaktytor och gemenskap.
I Skidkul har man kunnat utveckla en integrationsaktivet som omfattar 40 nyanlända barn som i de flesta fall aldrig sett snö. Genom den aktiviteten har man också kunnat utveckla ett faddersystem som skapar nya relationer, nya kompisar utan för den egna kretsen.
– Det är integrationsturbo, integration på riktigt, menar Hans -Peter Carlsson och undrar varför inte idrottsföreningar används mer som samhälleliga verktyg.
Den efterföljande panelen som diskuterade under rubriken ”Vem blir kvar om föreningarna försvinner?” bestod av Björn Eriksson, ordf. Riksidrottsförbundet, Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Skellefteå kommun och Hans – Peter Carlsson.
– Föreningslivet är så viktigt. Fritidsmöjligheterna är en av de allra viktigaste parametrarna för att folk ska vilja bo kvar eller flytta hit, underströk Kristina Sundin Jonsson.
Björn Eriksson pekade på andra aspekter av hur idrotten och föreningslivet kan ha betydelse för samhällets utveckling som t.ex. genom att man ställer krav på hur man planerar för rekreationsområden och gröna ytor.
På frågan ”Vem bor kvar om föreningar försvinner?” var panelen enig om att svaret var ”de som inte har några valmöjligheter”.
För mer information:
Micaela Löwenhöök
Kommunikatör opinionsbildning
070-316 37 01, micaela.lowenhook@regionvasterbotten.se