315 miljarder Euro, så mycket pengar hoppas EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att hans investeringsplan ska ge inom de närmsta åren, 2015-2017. Planen processas nu under våren 2015 och beslut om dess antagande ska ske i juni 2015. Ambitionen är att ge Europa en kick-start för att få igång investeringar i viktiga och långsiktiga tillväxtsatsningar. Dagens låga investeringsnivåer i Europas länder, naturligtvis en effekt av den finansiella krisen, förvärrar den ekonomiska utvecklingen var dag och riskerar att leda till långvarig stagnation.
Planen (http://ec.europa.eu/priorities/jobs-growth-investment/plan/index_en.htm) har tre mål: – att mobilisera finansiering för strategiska investeringar – att få finansiering att nå den reala ekonomin – och en förbättrad investeringsmiljö i Europa
Så vad innebär planen i praktiska termer och för oss i regionerna? Juncker hoppas att avsättning av befintliga medel från tex finansieringprogram såsom CEF (infrastruktur) och Horizon 2020 (forskning) samt andra EU-källor och skapandet av den Europeiska Strategiska Investeringsfonden ESFI, ska hjälpa till att dämpa riskaversion hos privata investerare, fonder och investeringsbanker. Ambitionen är att locka privata investerare till långsiktiga investeringar i specifika sektorer såsom infrastruktur, energisystem liksom forsknings/innovationsstrukturer.
Även om investeringsplanen och EFSI inte är en del av sammanhållningspolitiken så uppmanas regioner och förvaltande myndigheter i Europa nu att använda strukturfondsprogrammen (dvs regionalfonden) i linje med Junckers investeringsplan och ESFI för att göra satsningen mer verkningsfull. För detta vill nu EU-kommissionen se en ökad användning av så kallade ”finansiella instrument” i regionerna, vilket innebär att strukturfonderna används för fondering och långivning. Vilket i sin tur möjliggör för att kombinera/samfinansiera de nödvändiga investeringarna med privat investeringskapital.
Sverige och svenska regioner är relativt orutinerade i arbetet med ”finansiella instrument”. En del strukturfonderna har genom åren använts för att tex bygga upp Almi:s kapitalstock. Det är dock knappast troligt att det blir så mycket skillnad i och med Junckerplanen för svenskt vidkommande. Så är ju också den svenska ekonomin bättre rustad, bristen på investeringskapital inte lika brinnande och särskilt i norra Sverige så är mängden ofinansierade strategiska tillväxtprojekt måhända inte lika stort som i andra delar av Europa.
Men för den intresserade så rekommenderas att läsa mer om finansieringsinstrument på: www.fi-compass.eu
Frågan diskuterades under CPMRs politbyrå-möte den 27 februari och räkna med ett gemensamt ställningstagande från CPMRs medlemmar innan beslutet i juni.